Hur vet man om ett vin kan lagras? - Vinston

Hur vet man om ett vin kan lagras?

Här berättar vi skillnaden på viner som kan förvaras respektive lagras, hur man vet om ett vin kan lagras, samt hur det ska förvaras. Du får också tips på viner i olika prisklasser som kan lagras i ändå upp till tio år eller mer.

Lagring eller förvaring?

Visst är det en trevlig att ge bort en flaska vin som kan lagras? Eller varför inte att spara själv i det egna vinstället? Att det är skillnad på viner som kan förvaras respektive lagras är kanske inte helt självklart för alla – och visst är det skillnad. Men, hur vet man om ett vin kan lagras? Här får du veta skillnaden på viner som kan förvaras respektive lagras, hur man vet om ett vin kan lagras, samt hur det ska förvaras. Längre ner på sidan hittar du viner i olika prisklasser som kan lagras i ändå upp till tio år eller mer.

Glöm inte att du kan prenumerera på Vinstons nyhetsbrev för att få ännu fler vintips och enkla råd kring vin. Det är helt gratis att prenumerera.

Viner som kan förvaras

Många av de viner som säljs på Systembolaget är drickfärdiga. Detta innebär att vinmakaren har utvecklat ett vin som ska smaka bra att dricka redan från början och som inte behöver lagras för att nå sin fulla potential. De har alltså redan fått sin den lagring det behöver hos vinmakaren.

Många av de viner du köper på Systembolaget kan också förvaras ett tag. Detta innebär att de kan ligga i din garderob, i det svala och mörka vinstället eller i källaren ett par år, utan att det gör något. Dock blir inte vinet bättre av att sparas. Det blir heller inte sämre. Beroende på hur länge vinet ligger kan det dock förlora sin fruktighet, fräschhet och bli platt. Om det upplevs som godare eller mindre gott är helt och hållet en personlig smaksak. En del viner klarar att ligga i 1-3 år under rätt förhållanden. Dock långt ifrån alla.

Varför lagrar man vin?

De flesta viner ligger på fat från några månader upp till två år. Ett vin som är för ungt har inte utvecklat sin arom till fullo och blir därför godare med tiden. Vid lagring utvecklas vinet genom den lilla mängd syre som finns kvar i flaskan mellan ytan och korken. Vinet innehåller en mängd aromämnen som hänger ihop via komplicerade kemiska reaktioner. När man lagrar ett vin reagerar dessa med varandra och vinets doft och smak förändras. Vinet blir mjukare, mer komplext, upplevs mer harmoniskt och som en helhet. Vinet man lagrar blir också mjukare med tiden eftersom oxidering av tanniner gör att garvsyran mattas av.

Vilka viner bör man inte lagra?

Enkla viner – både röda och vita – vinner inte på lagring eftersom de kan förlora sin unga fruktighet och fräschhet. Över lag kan man säga att lätta, friska vita viner och lätta röda viner bör drickas unga, alltså direkt. Exempelvis är det röda franska Beaujolais Nouveau tänkt att drickas inom några dagar.

Vilka viner kan lagras?

Generellt är det av fördel att lagra ett vin från en bra årgång. Kraftiga, fylliga rödviner kan i vissa fall lagras under mycket lång tid i en sval vinkällare då de får en kraftigare doft och en större smakrikedom.

Hållbarheten hos röda viner överstiger ofta hållbarheten hos vita, men det finns även vita viner som först efter lagring utvecklar sin smak till fullo, exempelvis fatlagrade, smakrika vita viner som kan lagras och utvecklas i upp till tio år eller ännu längre.

Även syrliga vita viner – som de bästa Riesling-vinerna, kan vara skarpa i smaken som unga, men blir mjukare och rundare i smaken när de lagras. Dessertvin och champagne brukar vinna på lagring.

När man ska lagra vin finns det fyra viktiga faktorer som ger vin god lagringspotential; alkohol, fruktsyra, sötma och strävhet.

Alkohol

Alkoholhalten i vinet är relaterad till druvans sockerhalt, dvs hur mogen druvan var när den skördades. Ju högre sockerhalt det är i druvmusten desto mer alkohol får det färdiga vinet efter alkoholjäsningen. Viner med högre alkoholhalt lämpar sig bättre för lagring. Välj gärna viner med en alkoholhalt över 13%.

Fruktsyra

Vinets fruktsyra beror främst på var vindruvorna har växt. I svala klimat som exempelvis franska Chablis, Tyskland och italienska Trentino får druvorna en hög syra som resulterar i friska viner. Syran kan regleras, bland annat genom så kallad acidifiering. Denna metod används främst i varma områden där syran blir naturligt låg. Man kan också reglera syran genom att skörda tidigare.

Viner med hög syra lämpar sig bäst för lagring. När vinet mognar försvinner syrligheten allteftersom. Därför får viner som har låg syra redan från början svårt att klara sig i det långa loppet. De viner som har en påtaglig syra från början blir däremot mjukare och rundare vartefter vinet åldras.

Sötma

Socker är ett bra konserveringsmedel och en av anledningarna till att vi gör saft och sylt av de bär vi plockar. När det gäller sötma i vin har sockret samma konserverande effekt och gör att mognaden går långsammare.

Dessertviner tillhör de mest lagringsdugliga viner som finns. De viner som lämpar sig bäst för lagring tenderar att ha en högre andel socker. Detta är något man dock inte alltid tar hänsyn till eftersom det är populärt att lagra torrare viner. Bland dessertviner är portvin och sherry de som håller allra längst.

Strävhet

Garvsyra, eller tannin, är vinets naturliga konserveringsmedel. Tannin återfinns i vindruvans skal och kärnor samt i kvistar från vinrankan och i ekfat. Mängden tannin varierar mellan olika druvsorter samt om det är varmt och torrt då vindruvan bildar mer tannin än normalt.

Vid framställning av rött vin lakar man ur druvskalen för att få färg och struktur i vinet. Vid denna process, som kallas maceration, låter man druvskalen ligga i kontakt med musten vid vilken både tannin och det blåfärgade ämnet antocyanin lakas ut. Detta är en av de fundamentala skillnaderna mellan rött och vitt vin samt orsaken till att röda viner är sträva. Detta förklarar också varför röda viner tål lagring bättre än vita; ju mer tannin ett vin har desto längre kan det lagras.

Ekfatslagring

Till vissa viner använder man ekfat för att jäsa eller lagra vinet. Ekfaten varierar i storlek och ursprung, vilket har betydelse för det färdiga vinet. Nya ekfat ger mer karaktär och tannin till vinet, kontra använda ekfat. Små ekfat ökar också tannin och smak. Förutom karaktären av ekfat syresätts vinet genom träts porer vilket gör vinet mer resistent mot syre och därmed bättre rustat för lagring i flaska. Generellt tål ekfatslagrade viner längre lagring än de viner som inte lagrats på ek.

Hur vet man om ett vin kan lagras?

Allteftersom man lär sig om vin får man en känsla för vilka viner som blir bättre om de åldras. Fråga vinkunniga eller titta på importörens webbplats. Om du vill ha konkreta råd om olika viners hållbarhet och lagringspotential kan du kontakta Systembolagets kundtjänst på telefon 0771-83 83 00 eller via e-post.


Tips på viner som kan förvaras upp till 3 år

Vin för 119:-
Vin för 159:-
Vin för 199:-

Viner som kan lagras i 3-5 år

Vin för 489:-
Vin för 359:-

Viner som kan lagras i 5-10 år

Vin för 449:-

Viner som kan lagras i 10 år eller mer

Vin för 699:-


Mer läsning:
» Allt du vill veta om förvaring, lagring och temperaturer på vin 

Taggat med:VinskolaVintips

Relaterat

Vinston.se och informationen på denna webbplats tillhandahålls av VinNet AB och bolag i samma koncern. VinNet AB ingår i Solera Beverage Group Sweden med Solera Sverige AB som moderbolag i Sverige. Övriga bolag i koncernen är Prime Wine Sweden AB, Mondo Wine Sweden AB, Urban Beverages AB och Multibev AB. Vinstons syfte är att till marknaden och privatpersoner tillhandahålla kvalitativ information om vin och andra alkoholhaltiga drycker, samt att marknadsföra de produkter som tillhandahålls av Solera Beverage Group Sweden.

Välkommen
till Vinston

Vinston är en webbplats som marknadsför vin och alkoholhaltiga drycker från Solera Beverage Group Sweden. Vårt syfte är att inspirera, informera och göra tillvaron ännu trevligare för dig som gillar mat och dryck i kombination. För att besöka webbplatsen måste du vara över 25 år.

Jag är över 25 årJag är under 25 år