Vad betyder mikro, meso och makro i vinsammanhang?

Vad betyder mikro, meso och makro i vinsammanhang? Vinston reder ut begreppen så att vem som helst förstår.

Mikro, meso och makro

Vad betyder mikro, meso och makro i vinsammanhang? Trots att mikro- och mesoklimat kan låta avancerat är det ingen ny upptäckt. Redan på 300-talet f.Kr. levde greken Theofrastos som såg ett samband mellan druvorna, den jord och det klimat de växte i, samt hur det färdiga resultatet blev. Många år senare var det romarnas tur att i sin produktion av vin inse hur klimatet i de enskilda gårdarna påverkade avkastningen och kvalitén. Deras slutsats var – väldigt generellt – att de grekiska druvsorterna hade en lägre avkastning men en högre kvalitet.

Mikroklimat och mesoklimat

Som bekant betyder mikro en miljondel. När man talar om mikroklimat förstår man därför att det handlar om ett väldigt litet område för det specifika klimatet, närmare bestämt klimatet för en enskild vinranka. Begreppet används ofta felaktigt för att beskriva en specifik vingård eller ett unikt vingårdsläge, men den här typen av klimat heter egentligen mesoklimat. Makroklimat är dock det man oftast talar om i vinsammanhang vilket är klimatet i en hel region.

• Mikroklimat: klimatet för en enskild vinranka.
• Mesoklimat: klimatet för en specifik vingård eller ett unikt vingårdsläge.
• Makroklimat: klimatet i en hel region

Några exempel på mikro- och mesoklimat

Gran Canaria är ett område känt för sina mikro- och mesoklimat. Här kan ett litet område vara snötäckt medan ett annat har 20 grader varmt och strålande sol. Gran Canaria är inget överrepresenterat område på Systembolaget men visst är det ett område väl värt att hålla ögonen på.

Andra intressanta platser vad gäller mikro och meso är Österrike och franska Bourgogne. På dessa platser kan enskilda vingårdslägen skilja sig enormt från varandra, trots att det sällan är mer än några meter mellan dem.

När man först började sätta namn på de olika mesoklimaten, dvs olika vingårdslägena, var det ursprungligen för att specificera vid vilka lägen snön först smälte bort. Tack vare detta mognade också druvorna först på dessa platser. Vid den här tiden var det munkar som ägde vinodlingarna och arbetade med att producera vin. Men, med tiden blev kyrkans makt mindre och således också vinodlingarna.

Många av de riktigt gamla lägena i exempelvis Bourgogne har gått i arv mellan familjer i flera hundra år. Idag, efter år av nya arvingar, äktenskap och gräl, har de ursprungliga områdena delats upp mellan så många att en familj sällan äger mer än några enstaka hektar. Men är det ”rätt” hektar man äger kan jordplätten med sina odlingar ge familjen en avsevärd summa pengar.

Vinodlingar i Österrike

Vinhuset Wachau i Österrike är en av de vinproducenter som har en anrik historia. Här ligger odlingarna på branta terrasser, terrasser som hålls på plats med gamla stenmurar som i sin tur är så gamla att de idag räknas som ett skyddat världsarv. I Wachaus portfölj ingår viner ur flera enskilda vingårdslägen. Ett sådant läge fortsätt att hållas enskilt just för att det finns något unik med läget som man vill ta till vara på. Klimatet tillsammans med terroir är de främsta anledningarna då det är dessa faktorer som påverkar det färdiga vinet mest.

Wachau Grüner Veltliner Smaragd Achleiten (74999) är ett av Wachaus viner som kommer från det prestigefulla läget Achleiten. Vinet görs på grüner veltliner vilket är Österrikes ”egen” druva. Denna karakteriseras som torr, fuktig och med tydlig mineralitet. Ordet Smaragd har med vinets mognadsgrad att göra. I Österrike talar man om Steinfeder, Federspiel och Smaragd, varav Smaragd har längst mognadstid. Oftast är dessa viner odlade högt upp där de det är svalare och därför krävs längre tid för att mogna. Resultatet blir ett utsökt vin med fin mineralitet och inslag av tropiska frukter så som persika och grapefrukt.

Vinodlingar i Bourgogne

Tittar man istället till Bourgogne är detta ett område uppbyggt av olika appellationer. I sin fulla benämning Appellation d´Origine Contrôlée som ofta förkortas A.O.C. finns det ett hundratal olika appellationer – bara i Bourgogne. Dessa är i sin tur uppdelade i 4 olika nivåer;

Regional Appellation: viner som producerats i Bourgognes samtliga vingårdar och där druvorna kan ha vuxit var som helst inom Bourgognes gränser. Det finns 23 stycken A.O.C. regionales som till exempel Bourgogne, Bourgogne Aligoté, Bourgogne Passe-Tout-Grains.

Appellations Communales: är viner som producerats inom de kommuner eller byar som givit vinerna deras namn. Här hittar vi 44 stycken A.O.C. communales så som Irancy, Beaune, Mercurey, Pouilly-Fuissé.

Appellations Premier Cru: vin som tillverkats av druvor från speciella avgränsade områden, kallade “climats” i Bourgognes byar. 684 climats har Premier Cru-status t.ex. Chablis 1er Cru Fourchaume, Nuits-Saint-Georges 1er Cru Les Cailles.

Appellations Grands Crus: är viner som görs på druvor från de allra bästa lägena, så kallade climats, inom kommunerna. I Côte d’Or finns det 32 stycken Grand Cru-viner och i Chablis finns det ett (med 7 climats). Några exempel på Grands Crus är: Montrachet, Corton, Musigny, Chambertin, Chablis Grand Cru Les Clos.

Det är i framför allt Grand Cru-lägena man kan börja titta på det enskilda klimatet och dess påverkan på vinet. Det är först i här som området är tillräckligt begränsat för att göra skillnad.