Vad är vulkanvin?

Har du någon gång hört talas om begreppet vulkanvin? Viner vars druvor odlats i vulkanisk jord, formad av lava och magma. Frågan är om denna unika odlingsplats påverkar vinernas doft och smak, och i så fall hur? Vi reder ut på vilka platser i världen man kan finna vindruvor odlade på vulkaniska sluttningar, och försöker ta reda på om den vulkaniska jorden kan smitta av sig till vinets smak.

På vilka platser i världen finns vulkanvin

Vulkaniska viner, vulkanvin, finns på flera platser runt om i världen. I Europa kan vi finna vulkanvin på den bildsköna ön Santorini i Grekland, från Somlo i Ungern, den portugisiska ögruppen Azorerna, från Kanarieöarna Lanzarote och Teneriffa, och från Baden i södra Tyskland. Inte mindre än tre av Italiens regioner är kända för vulkanvin: Kampanien, Soave och förstås vulkanen Etna. Etna är Europas största vulkan vars topp har den respektingivande höjden av 3350 meter. Här är jorden tunn och näringsfattig, vilket innebär att druvorna får kämpa för att överleva. Det blir färre druvor per ranka, men med stor koncentration och intensiv smak. Sval bergsluft kombinerat med solens reflexer från det omgivande Joniska havet ger både elegans och kraft. Utanför Europa finner vi druvor odlade i vulkaniska jordar från bland annat Kalifornien’s Lake County norr om Napa Valley.

Vilka druvor används?

Oftast är det lokala druvsorter som sedan länge är starkt förankrade till platsen där de odlas. För att ge några exempel, talar vi om bland andra Assyrtiko från Santorini, Juhfark i Somlo, Arinto från Azorerna, Listan Negro från Teneriffa och Nerello Mascalese som odlas på Etna. Vad dessa druvor har gemensamt är att de odlas i liten skala, i vissa fall är de näst intill utrotningshotade. Så är fallet med just Juhfark i Ungerns Somlo, en druva som ligger bakom kraftfulla viner med stor personlighet.

Tjusningen med vulkanvin är alltså inte enbart ett dramatiskt landskap, utan även det faktum att du får bekanta dig med druvor du förmodligen inte skulle ha hört talas om annars. Det är få druvor som klarar konstycket att överleva i näringsfattig, vulkanisk jord. Inte ens vinlusen phylloxera som invaderade Europas vingårdar under den senare delen av 1800-talet klarade av att existera i en vulkanisk miljö. Medan tusentals hektar med vingårdar behövde rotas upp och planteras om som en följd av lusens framfart, kunde därför vinodlingar i vulkanisk jordmån fortleva.

Efter att phylloxera lamslagit kontinenten var den generella strategin att plantera om vingårdarna med internationella druvsorter som Cabernet Sauvignon, Syrah, Chardonnay och Merlot. Det var trendigt då, men ledde kanske till mer likriktning än nödvändigt. Idag, då det istället är ovanliga och unika druvsorter som värderas högst kan vi blicka mot vulkaniska vinodlingar när vi söker druvor med stark lokal identitet.

Vad de flesta av dessa druvor har gemensamt är även en förmåga att spegla platsen de vuxit i, eller att reflektera terroir.

Vad innebär vulkanisk jordmån?

Många vulkaniska jordar är så pass “nya” att de inte hunnit omvandlas till lera, som ju innehåller vatten. På så sätt är vulkaniska jordar torra och näringsfattiga. Detta stressar vinrankan, som fokuserar på att producera små druvor med tjockare skal. På så vis blir vinernas smak mer koncentrerad, och de tjockare skalen ger vinerna en påtaglig struktur. Vulkaniska jordar innehåller inte sällan järn, vilket är det fjärde vanligaste ämnet i jordskorpan. Kalium är också en vanlig beståndsdel i vulkaniska jordar, tillika ett grundämne känt för sina vattenreglerande egenskaper. Dessa grundämnen, tillsammans med flera andra bidrar till att reglera jordens temperatur och vattentillförsel.

Finns det något samband mellan vulkanisk jord och vinets smak?

Huruvida jordmån påverkar vinets smak är en ständigt debatterad fråga i vinvärlden. I viner från Chablis talar man gärna om doften av hav och mineral, som sägs komma från jordarna vilka består av fossilerade ostronskal. I södra Rhônedalen där timjan och lavendel växer vilt sägs vinerna ofta dofta av just dessa aromer. Med andra ord är det inte konstigt att fransmännen mer än gärna använder termen terroir för att beskriva hur växtplatsens olika faktorer som klimat, vingårdsläge, soltimmar, altitud, jordmån och odlingstekniker alla influerar vinets finala karaktär. Kombinationen av alla dessa faktorer blir unik för varje odlingsplats, i grund och botten handlar det om hur de tillsammans påverkar druvans mognad. Svala lägen på hög höjd med begränsade soltimmar ger viner med friskare syra, lägre alkoholhalt, lättare kropp, och tydligare struktur från skalen. Varmare lägen gör istället att socker lättare ansamlas i druvorna, vilket i sin tur leder till fylligare viner med högre alkohol. Även skalen mognar i snabbare takt i varma klimat, något som ger mjukare viner.

Mycket tyder alltså på att det är en kombination av faktorer snarare än enbart jordmån, som ger karaktär till vinet. Dock går det att ana en karaktäristisk mineralton i många av de viner vi nämnt ovan. De har gemensamt en hög syra, en ren fruktighet och en doft som ibland drar mot sälta. Om det är jordmånen eller något annat som gett den överlämnar vi till dig att filosofera kring…

Vilka vulkanviner finns att få tag på i Sverige?

Det finns ett flertal vulkanviner representerade i Systembolagets beställningssortiment. Testa att söka med hjälp av namn på de druvnamn och ursprung som nämns ovan. Här är ett exempel, där druvorna är odlade 600–800 meter upp på vulkanens sluttningar. Vinet är gjort på den lokala druvsorten Nerello Mascalese.